Husman.

Det är få middagar som slår husmanskost när man är riktigt hungrig. En av veckans favoriter, persiljejärpar med potatis, morot, brunsås, lingon och pressgurka. Och inte att förglömma ett stort glas kall mjölk.
Men helgmaten är inte fy skam heller. Henrik är fenomenal på att laga mat och hemgjorda tortillabröd sveper om tacofärs, grönsaker, pico de gallo, salsa verde och baconmajonnäs. Sistnämnda en riktig höjdare måste jag säga. Ser lite flottigt ut på bilden, men så var inte fallet. En höjdarmiddag!

Throwback fiske.

Ett av höstens alla nöjen är att kolla igenom sommarens bilder och kastas tillbaka till finfina stunder. Vissa stunder lite bättre än andra, vissa stunder lite sämre eller vissa stunder som i efterhand lockar till goa skratt - som i det här vettskrämda tillfället när en firre filuring liksom inte vill hänga still. Fin abborre som inte alls ville vara med på en fiskselfie, utan sprattlar och skvätter och min reaktionsförmåga blir att kameraknappen hålls intryckt vilket resulterar i en serie bilder och mindre fördelaktiga, men ärliga, minspel. Jag bjuder på de!

Ganska fula bilder men min thorwback är till en fantastisk kväll på ett underbart vackert Hjälmaren med min familj. Den där lilla ekan med den gamla snurran på har gett oss några av sommarens bästa stunder. Ett riktigt fynd skulle jag vilja påstå!

Och allmänt är det så jäkla gött, att hoppa bakåt till stunder som gav sjukt mycket energi, där solbränd hy i kombination med osminkade ögonfransar är nuläge. Där dagen inleds med frukost i förtältet och avslutas med gott att äta och dricka vid vattnet med världens vackraste solnedgång i bakgrunden.

  

Det där med livet.

Det enda vi kan vara säkra på är att när vi fötts, så kommer vi att dö. Allt där i mellan är upp till ödet och oss själva att forma.

Men visst är det en märklig känsla, när man vet att tiden närmar sig...
För 83 år sedan idag tog min mormor sina första andetag här på jorden. Så då undrar jag, om det är just idag som jag kommer att få samtalet som berättar att hon tagit sitt sista?

Jag har haft möjligheten att berätta för henne om det jag uppskattat som allra mest i vår tid tillsammans. Om stunder som ligger kvar som på mjuk bomull i mitt hjärta. Stunder som format mig. Upplevelser som jag tagit till mig och lägger in i mitt eget arkiv - och som jag då och då kan plocka fram och tänka tillbaka på med varm lycka och glädje. Så lilla mormor. Jag hoppas att du har en medveten födelsedag.  

Grym kolapaj.

Jo men visst, i det stora hela försöker jag att vara nyttig. Märk väl. Försöker.
Men jag tycker det är sjukt kul att baka och testa nya recept, för att hitta på det där guldkornet och som sen får flytta in i min egen receptbok. Och så är det väldans smarrigt och gott också!

Kolapajen ska enligt receptet, som är från Jennys matblogg, toppas med lingon för att få den där sötsyrliga brytningen. Men jag hade inga färska lingon och ville testa receptet där och då, så då blev det blåbär istället. Och en go klick vispad grädde.

Pajen som är grymt god är även väldigt mäktig så...En paj räcker till ganska många portioner, ca 10 - 12 enligt mig. Receptet hittar ni här

Avslappning.

Måndag kväll - min bästa avslappningsstund på hela veckan.   

Måndag kväll innebär nu en stund för mig själv på ortens yogastudio. Fysisk mjukgörande yoga och qigong, medveten andning, avslappning och meditation. På mysiga yogamattor av ull är vi ett gäng människor i olika åldrar som stänger ute både tid och rum och låter oss guidas på en inre resa av goa, härliga Anna.

I dunkelt ljus, med dov stämningsfull musik fokuserar jag på medveten närvaro, att stänga ute stress och frigöra och förbättra cirkulationen av energin i kroppen. Och ja, det är alldeles alldeles underbart, min stund på Shunya.  

Som grädden på moset inledde jag hösten med min egen lilla kickoff genom att delta i Yoga på flotten. En eftermiddag, med Shunya, på en flotte. Sakta åkte vi på Kvarnsjön i solsken och i en härlig miljö utförde vi yoga och qigong som tillsammans blev en riktigt energigivande naturupplevelse. Ja, jag beskriver nog himmelriket, och det är precis så det känns just nu med yoga/qigong. Mitt himmelrike. Andas ut all stress. Frigöra energin. Och hitta min egen stund, styrka och balans. 

Bilderna är från eftermiddagen som fick mig att le, gråta, tänka efter, tänka före, och som blev startskottet för min höst. Det är här jag la ribban och satte nivån för mitt utgångsläge. Som mamma, som fru, som mig själv. Sen får vi se om jag ligger kvar där ett tag eller höjer nivån, och i så fall, vad innebär en höjning av ribban? Åt vilket håll är det jag höjer nivån. Förstår du hur jag tänker? Att höja ribban kan vara att sänka nivån i otroligt många områden. Aaaa, jag vet. Lite flummigt, men det tål att tänkas på.  

Sommarens soliga dagar.

Med facit i hand så har vi haft en toppensommar. Vädret, lugnet och nära-hemma-upplevelser som inte tagit mer energi än vad som hunnits fylla på. Sommaren har helt enkelt varit lagom - där ordet lagom är mer än tillräckligt i detta fall.

 Henrik, mittemellan och liten har kört gokart. Jag? Denna dag valde jag att skratta från åskådarplatsen åt de tre tävlingsinriktade familjemedlemmarna som gav mer än järnet. Plattan i mattan så att säga.

 

Årets varmaste dag inföll den tjugotredje juli, en dag då vi sedan länge bestämt att Liam och jag skulle gå till Parken Zoo och lyssna på FO&O. Skitmysigt! Och varmt! Alltså, mega-mega-megavarmt! Så varmt att vi var tvungna att gå och åka lite karusell mitt i konserten för att fläkta av oss lite. Vi inledde dagen med att spana in aporna i parken, äta våffla med sylt och grädde och ha det alldeles förträffligt tillsammans.

Liam fick ta skydd mot solen med min sjal och som TUR var hade jag packat ner badkläder så vi kunde nollställa temperaturen i kroppen med hjälp av en svalkande pool, före vi åkte hem. Och sedan dess har jag kommit på mig själv lite då och då med att tralla på FO&O-låtar.  

 

Prins Liam från Marmeladien.

Startade gårdagen hemmavid med kalljästa frukostbullar, ett busenkelt brödrecept jag blivit tipsad om från Jenny och Maria som förgyllt deras semestermornar på Gotland i somras. Med smör, ost, marmelad och kaffe till det så smakade det nog lite semester *haha*. Henrik och jag tog en långfrukost medans Liam sparade sig med att äta frukost tills vi kommit ut till Herrfallet. Inte ens med marmelad som lockelse skulle han äta frukost hemma - och då ska ni veta att hans moster kallade honom för prins Liam av Marmeladien när han var liten av en anledning *ler stort och småskrattar för mig själv*.

Sommarens förlängda arm.

Alltså vilken dag vi hade igår! Höstdagar som dessa är verkligen sommarens förlängda arm. Termoskaffe och bulle, en spegelblank Hjälmaren, fiske, solens värme - ja men det är helt otroligt så fruktansvärt bra man kan ha det! En nagel i ögat för dagen var dock ett stort antal hundar i området som ylade konstant resten av dagen. Jag har absolut inte ont av hundar, vanliga hundar, men detta... Alla människor på campingen var i upplösningstillstånd då det pågått i ett dygn. Någon hade ringt polisen men vi nöjde oss med att gå och prata med hundägarna, vilket inte hjälpte såklart. Något hände dock för till slut blev det tyst på dem, lite för sent dock, för jag var redan på dåligt humör. Vi avslutade kvällen med foliegrillad fisk och en lugn stund inne i husvagnen för att därefter somna tidigt utslagna av all frisk luft.

Säger god natt för ikväll.

En fredagskväll i soffan lider mot sitt slut. Förflyttning till sängen är på gång redan nu, strax efter 22, helnöjd med veckans innehåll och vad jag både mäktat med och uträttat. Jag har grottat ner mig i lagtexter, lärt mig nya saker och agerat därefter. Jag sträcker lite extra stolt på mig när jag nu säger god natt och lägger mig, tillfreds med att jag orkat med mer än tänkt under veckan.

En helg med hembakt och solsken.

I helgen ska jag njuta av det fina vädret som utlovas, dricka termoskaffe ute i naturen och smaska i mig hembakt fikabröd. En helg jag ser fram emot!

Jag hoppas på att hitta några svampar, fylla på förrådet med lingon och blåbär men framför allt ha en lugn och skön helg med min familj.

Och blåbärsmuffinsen? Smakar lite extra gott då Liam och jag både plockat blåbären och bakat tillsammans.

AVF-dag, mellis och möte.

Gårdagen rann iväg i ett jehu! Förmiddag på Parken Zoo med förvaltningen och ledningsdeklaration vilken avslutades med ett roligt grupparbete, om stora och viktiga sakfrågor, i form av klippa och klistra. Dessutom en verkligen inspirerande föreläsning av Milad Mohammadi om sårbarhet, vilja och om att ha ett mål.

Före memory med Liam och en avslappnande bastustund vilken avslutade dagen, var jag på ett kortare möte i kommunen, och däremellan en powernap och mellis. Eller ja, faktiskt två mellis. Min dille på hummus börjar gå lite överstyr! Men det är så sjukt gott och jag tänker att det i alla fall är bättre än mycket annat jag normalt sett hade kunnat stoppa i mig.

Middagstips.

Idag slänger jag in några middagstips som jag hade på lut i mobilen. Jag återkommer till mig själv gång på gång om att bli bättre på att variera måltiderna hemmavid, men vardagsmenyn är liksom....konstant. I det stora hela. Nuförtiden är matlagningen ganska jämnt fördelad på mig och Henrik, vilket är jätteskönt! Speciellt med tanke på ovanstående, jag tycker det är svårt att hitta variation. Och något som alla i familjen tycker om. Och som inte tar allt för lång tid.

Halloumi- & baconsallad med svamp och bulgur. Ett önskemål från "mittemellan" förutom för svampen som jag piffade min egen tallrik med.

Henrik svängde ihop en urgod biff stroganoff med ris. 

Ugnstekt lax, råkostsallad och världens godaste tillbehör enligt mig - wasabi och soja, goes with everything!  

Och bästa snabbmaten - sushi! Vinner take-away-ligan hos mig!  

Fånga dagen.

Vi tog oss en liten upptäckarkvällspromenad igår, Liam och jag. Han på cykel och jag till fots, ut i betesmarken. Zick zack mellan sommarens numera torkade kobajshögar och nyfikna på färggranna svampar och höstlöv. Vi kastade prick med rönnbär och pratade om ditten och datten. En toppenpromenad helt enkelt.

Och det är väl stunder som den här, som jag verkligen behöver och uppskattar. Att lära känna min son, om och om igen, genom varje ålder som han ska passera. Att se hans förändring i tankesätt och utveckling. Att inte hasta kring i vardagen utan att hinna se min omgivning på ett mer observerande sätt. Jag har nog hastat lite för mycket de senaste åren, för när vi går där i betesmarken - då inser jag att jag observerar, tänker, känner och vill lite annat än jag tidigare trott.

Det där med hösten.

 Efter en solig och ljus sommar är det så speciellt och mysigt med hösten. Den höga och lite kyliga luften, lite mer påklätt, men ändå så fantastiskt i kombination med värmande solstrålar och en klarblå himmel på morgonkvisten. Som om luften höjts några snäpp för att ge mer energi och kraft i andetagen inför mörkret.

Men mörkret är inte så tokigt det heller. För ljusen i fönstren och värmeljusens lågor på bordet skapar en värme som framkallar myskänslan lite extra! På med bylsiga tröjor, fram med värmande tekoppar och en filt i soffan, och på med favoritprogrammet på tv´n! Inte så fy skam det heller, även om sommaren ger den där mer än välbehövliga dosen av D-vitamin för att klara av just...hösten!

Det finns en vardag.

 Det finns en vardag i allra högsta grad. Där tvättkorgen är överfull, där nån i familjen är så där lagom mat-arg och stingslig nånstans mellan jobb, skola, fritids och tills dess att maten står serverad på bordet. När blomman i fönstret vittnar om att jag glömt att vattna regelbundet och där gruskornen duggar tätt bredvid hallmattan. Som det är, lite till mans i varje hem och vrå mer eller mindre. Jag har kommit en liten bit på väg med att låta saker och ting vänta. Och det får vänta lite till.

Idag kör jag hemmakontor pga ett läkarbesök mitt på förmiddagen. Med gråmulet väder och regn som duggar på tvären utanför fönstret jobbar jag på samtidigt som jag ser ljuslågan i lyktan bredvid mig på bordet fladdra sakta fram och tillbaka och ge mig ett lugn inombords. Ett tråkigt besked från hemifrån gör sig påmint var och varannan stund samtidigt som jag tänker på mig och de mina och vad viktigt det är att prioritera rätt i vardagen. Att lägga stunden och energin på det som faktiskt spelar någon roll i slutändan.

Fjällfil med färska egenplockade blåbär och lingon smakade bra till frukost. 

En man-tager-vad-man-haver-lunch i form av finncrisp, keso, grönsaker och tonfisk. Och hummus. Alltså, dille på hummus! På mackan, till sallad, som tillbehör till typ allt! Love it!