Dagens frukost.

Krämig yoghurtkvarg med äppelbitar, ja absolut! Riktigt god!

Skeppsviken.

 Jag jobbar som sagt på att sänka axlarna. Och när gör jag det? Jag försöker hitta de där stunderna där jag kan sitta ner, få hjärnan att tänka till och faktiskt ta in intrycken som är här och nu. Jag får aktivt hela tiden tänka på att andas. Jag menar djupa andetag med magen. Jag motar bort de där korta andetagen som kommer från bröstet, som gör att huvudet åker bakåt och att axlarna åker upp. Andas. In. Ut. Med magen. Ner med axlarna.

Vissa ställen är bättre att stanna upp på än andra. Vid vattnet i allmänhet för mig. Speciellt vid havet. Jag är uppvuxen med närheten av havet och känner mig så levande med doften och ljudet av vattnet. Klyschigt? Absolut! Men det är ju det här jag behöver fokusera på! Mig själv och det jag tycker om.

 

Jag behöver några saker till för att sänka mina axlar - framförallt struktur. Eller i alla fall något som liknar ordning och reda! Jag kan ha oreda i redan, men inte kaos! Jag behöver människor omkring mig som tar ansvar, som visar respekt och medmänsklighet. 

Med Victoria och Liam, en plocksallad på klipporna vid havet - en väldigt fin stund!

Besök i ursprunget.

Efter några dagar i mitt ursprung är det dags att åka hemåt idag. Här har jag och Liam haft det finfint och jag har haft fokus på att "sänka axlarna" och kommer fortsätta jobba på det under sommaren. Inte spänna mig, inte dra upp axlarna. Utan verkligen jobba på att slappna av med rätt val, avslappningsövningar och motion. Jag tänker positivt men jag har ändå lite svårt att acceptera min situation just nu men framförallt svårt att alltid göra rätt val. Ryggen skriker vila men i  verkligheten är det inte alltid lätt att göra helt om. Så. Där är jag nu. Familjetid med ursprunget, små utflykter och ett besök hos en av mina bästa vänner har fyllt mina dagar och synnerligen varit guld värt.

ONEBRACELET.

En viktig symbol och påminnelse som jag bär med mig på armen - för kvinnors lika rättigheter i världen!

En midsommarnattsdröm.

Om midsommaraftons natt var skönt i drömmarnas värld så var midsommardagens det motsatta! Full storm som har ryckt i förtältet och vinande träd har hållt mig vaken mestadels. Och inte att förglömma ett alldeles för högljutt gäng på campingen, alldeles för sent. Så. Har på morgonkvisten hällt i mig en kanna kaffe och hoppas på att humöret ska hålla resten av dagen!

Midsommarafton.

Gårdagens midsommarfirande blev ett klassiskt förfarande. Började med att vakna 09.30 vilket INTE hör till vanligheterna dock, det var snarare år sedan det hände sist....Så, hela vårt tidsschema vart något komprimerat inledningsvis. Men, dagen flöt på med sillunch och andra årligen återkommande inslag. Liam var med på Trampbilsrace och spelade fotboll med andra barn i olika åldrar som bodde här på campingen. Tidigt i säng och är allmänt helnöjd med tanke på dagen.

Färgglada husman.

 Jag tycker om att ta kort. Jag tycker väldigt mycket om att ta kort. Nästan så det blir lite överdrivet. Jag vill gärna förbereda min mat med omsorg, även om det är falukorvsskivor eller pytt-i-panna, och sen ta ett kort. Det är ett behov jag har. Det är inget jag kommer att tona ner, snarare tvärtom. För någonstans under året vacklade jag. Jag är på väg att räta upp mig nu och balansplattan svajar inte lika mycket. Jag är på gång att hitta tillbaka till mina promenader i naturen med kameran, till blogginlägg som är ett slags avkoppling och till att läsa böcker. Jag närmar mig där jag vill vara.

Och då kan ett blogginlägg med bilder på ett fröknäcke vara nog så gott för själen. Ett fröknäcke som både smälter i munnen och ger tuggmotstånd. Som kräver att jag tänker till när jag tar mina tuggor. Och inte bara kastar i mig maten. Utan att jag faktiskt känner smaken på det jag äter. Andas mellan tuggorna och varvar ner.  

När kylen ekar tom så när som på några palsternackor som kan förvandlas till en slät soppa, toppad med rostad lök smaksatt med grön jalapeno. Ja, jag kan njuta av det med. Det går jättebra.

För att avsluta matdagen med färgglada husman! Och by the way, hemlagat potatismos - älskar´t!

Boktips.

Alltså, vilken livshistoria! Christina Rickardssons berättelse om hur det var att växa upp på gatan i Sao Paolo för att sedan hamna på barnhem och därefter vid åtta års ålder bli adopterad av ett svenskt par. Boken berättar parallellt om både bra stunder och hemskheter som fyllde livet i Brasilien samtidigt som nuets Christina förbereder och genomför resan åter för att finna sin familj och sitt förflutna. Läs den!

Hälsoshot.

Två shots om dagen av denna energikälla är tydligen rena dunderkuren mot det mesta - så jag testar väl, gott är det i alla fall.

Skala och riv färsk ingefära. Låt sjuda, inte koka, i tjugo minuter. Ta i 1/2 dl honung och saften från två citroner. Låt svalna och drick en shot morgon och eftermiddag.