Liams Hero

Häromdagen hamnade Liams hero Hero efter oss i matkön på Chop Chop. Liten kille kunde inte stilla sin glädje utan sken upp som en sol och tittade fascinerat upp på den store gladiatorn. Lugnt och trevligt pratade han med Liam, frågade Liam vad han hette och ställde upp på ett kort. Tänk vad ett snabbmatsbesök kan ge energi och skratt åt en trött kille som åkt skridskor hela eftermiddagen!

Sportar rött.

En sömning mellandag när tröttheten har slagit till lite extra piggar jag upp mig själv med rött! Matchar tröja, nagellack och äpple i denna uppiggande färg. Och så kan det vara. Att just det där lilla onödiga extra är det som jag ler åt just nu.

Gul paprikasoppa.

Blev så sugen på en värmande soppa i blåsten, så sagt och gjort! Såg ett recept i morgontidningen häromdagen som jag kom ihåg på ett ungefär och resultatet vart supergott.

Koka fyra potatisar och två morötter mjuka ihop med två grönsaksbuljongtärningar. Rosta två gula lökar, två vitlöksklyftor och tre gula paprikor i olivolja i stekpanna för att sedan lägga över i grytan.  Låt koka ihop något. Mixa slät med stavmixer och tada - en värmande, smakrik och supergod paprikasoppa!

Jag toppade med bl.a pinjenötter och valnötter.

Årets julhelg.

Sammanfattningsvis har julen bestått av två huvudsakliga ting - skidåkning och monopolspelande. Fint väder och bra utförsåkning.

Jag njöt till fullo med solen i ögonen och kände mig otroligt levande där och då med denna vy framför mig. Vi höll oss i regel till gröna backar hela tiden men sista dagen vågade alla tre barnen sig på både blå och röda backar utan bekymmer! Underbar känsla att tillsammans alla fem verkligen susa fram så snön yrde i svängarna!

Lunchen på självaste julafton bestod av våffla vid Våffelstugan på Snöberget.

Framåt kvällningen smakade det bra med julmat i stugan, efter att tomten tittat in på besök. Vi avslutade återigen med monopol före vi somnade trötta med chockade kroppar efter tre dagars skidåkande.

Summa summarum. Att åka bort över jul? Inte så tokigt!

 

Annandag jul.

Väl hemma igen med otroligt många fina stunder i bagaget! Nu väntar genomgång av bilder och därefter utlovas en bildkavalkad här på bloggen - så kika gärna in om en en stund igen :)

Julfirande i Romme.

Nu morgonmyser Liam och jag i vår stuga i Romme med nybryggt kaffe och barnprogram på tv. Dagen gryr och utsikten mot backarna säger mig att liftarna är igång och att pistmaskiner preppat backarna i ett par timmar nu. Det är dags att duka fram frukost och väcka övriga i familjen för att ge oss ut i backarna!

Dag ett började som alltid för oss fem när vi är på resa, lite ostrukturerat men med skratten i halsen. Därefter övergår skratt i gråt eller irritation hos någon eller några för att mynna ut i "nu är vi på banan".

Vi kände oss för i barnbackarna ett par gånger och sen drog vi iväg uppåt. Jag är sjukt imponerad av våra barn som både vågade och kunde besegra olika farhågor under resans gång. Trots höjdrädsla åker nu mittemellan sittliften, den storas hjälpande hand och tålamod när det blev för brant för liten och den lilles mod att ge sig på dessa backar i full fart! 

När skymningens intrång sa till oss att det nu var dags att ge oss för dagen insåg vi alla att benen knappt bar oss de sista svängarna. 

Kvällen blev en lugn historia framför öppna spisen med sällskapsspel, skinkmacka, ost & kex och sjukt möra ben! 

Idag ser vi fram emot en ny dag i backen, uppesittarkväll på da'n före doppareda'n och invänta självaste julafton på bästa sätt! 

Ett julelöfte.

Nyårslöften i all ära men i år är mitt fokus på ett enda julelöfte - mer tid avsatt för mys med familjen och mindre tid i köket med förberedelser och allmänt plock. Skygglappar på för petitesser som normalt sett stör, och avslappnat läge är det som gäller!

Det där med tiden.

Klockans visare ökar takten mer och mer likt Alice i Underlandet och snart möter vi doppareda'n. Här på Solrosvägen tycks all logik stannat av för två kvällar i rad har familjen spelat Monopol istället för att lägga på ett kol med förberedelserna inför vår resa över jul. Maten ska handlas och förberedas, allt som kan tänkas behövas i en stuga ska packas och sista julklappen ska slås in. Ja almanackan säger att det är bråda tider men vi gör något helt annat, nämligen dansar vals i lugn takt in på upploppet! För när liten tar efter pappa med tandpetare i munnen har vi två bookmakers som styr och ställer med låtsaspengar och när mittemellan njuter av plockmaten runtikring spelplanen lika mycket som oss vuxna, ja då sitter vi länge bland gator, statliga verk och stationer som inbringar den enes vinst alldeles för sent frampå kvällen.

Det där med julförberedelser.

 Förra årets upplopp inför julafton var en ren och skär julefröjd. Väl förberett, bakat, pysslat och genomtänkt in i minsta detalj. Julafton blev en solig historia med fotboll och grillning i Lockmora för att avslutas med en härlig buffé där julematen stod uppdukad delvis på granris och annat tingeltangel. Jag var helnöjd över hur vårt kök intog juleskruden och värmen.

 

Där tog sagan slut.

 

Resten av julhelgen tillbringades med vinterkräksjukan för min del där resten av familjen  höll sig på replängds avstånd. Jag åt inget över huvudtaget på hela helgen och nyårsmaten blev den första fasta födan på hela veckan.

 

I år? I år är upploppet snart slut utan att jag ens passerat första delsträckan. Tiden har inte funnits och den lilla planering jag haft har spruckit. Jag har liksom idag, på fjärde advent, gett upp hoppet om att få upp julpyntet och tar istället sikte på att passera mållinjen i någorlunda bra skick vad gäller humöret. Och det kommer nog funka. Mitt humör har en tendens att vara något irriterat när mina planer inte håller, men eftersom jag inte ens kommit igenom planeringsstadiet så finns det inget att vara irriterad över tänker jag spontant och känner mig ganska positiv i det. Så. Varmt välkommen vecka 51.

161216.

Igår avslutades dagen med smarrig julsmörgås tillsammans med centervänner. En trevlig tillställning där sorlet till slut övergick i årssammanfattning av gruppledaren mm. Dagen i övrigt tillbringades på arbetet där jag hann med betydligt mer än planerat och det känns otroligt bra då jag något hastigt är ledig idag. En helg i Stigen väntar för mig och Liam.

"Inlägg-ett"

Välkommen hit. Detta inlägget är inlägg ett. Ett inlägg som betyder att jag rensat bort min f.d blogg och ersatt med denna vilken kommer att innehålla ord och bilder som är jag, här och nu. Jag har bloggat i över tio år och det vore väl underligt om man inte är kritisk lite då och då mot sitt eget innehåll. Sagt och gjort. Välkommen hit, till Lina mitt i livet.